Nyheter & berättelser

Efter att ha kämpat sedan 2013 för att skipa rättvisa för en underbar klient går vi ut ur Borås tingsrätt som segrare. Känslan av att se sin klients lycka efter en emotionell berg -och dalbana är helt oslagbar.

När ögonen slår upp och möts av fröken sols glittrande vackra strålar kan jag inte annat än le och omfamna dem. Jag känner hur saker som tidigare känts hopplöst blir hoppfullt, hur jag förvandlas från en sengångare ur dvala till en hoppande antilop som med nyfikenhet tar sig fram i vårvinden. Det är helt fantastiskt hur våren tar med sig fnittrande känslor med fåglarnas kvittra ...

Jag har aldrig upplevt mig vara så frustrerad över den evigt långa väntan som jag gjort senaste tiden. Jag sitter och lite stressigt knackar klackarna i golvet i väntan på en vändning. Det känns som jag i slowmotion ser hur världen fallerar framför mina ögon, hur vårt runda klot blivit en lekplats för stora makthavare som endast ser erövrande och det egna maktbegäret framför sig.

Vi alla har våra egna uppsatta mål, vi har vår egen kamp och våra egna drömmar. Att vakna upp med ett syfte skapar en känsla av tillfredsställelse. Vår drivkraft är det som får det inre kugghjulet att snurra, en drivkraft som skapas av gnistan som vi gnuggar fram med hjälp av motivationens stenar.

För varje land jag har besökt har viljan och önskan varit enorm att kunna förmedla min åsikt eller förstå vad människor samtalar om på andra sidan av globen. Ganska snabbt inser jag att inte ens under hela min livstid kommer jag att kunna lära mig de flera tusen språk som finns där ute.

Glädjen som uppstår, känslan som berör, smilbanden som går från hörn till hörn. Känslan som likt ett rus ringlar genom hela kroppen och ut i fingertopparna. Jag såg något, något som jag inombords länge velat se, helt plötsligt från ingenstans fanns det där på tv-skärmen.

Väntan på spårvagnens ankomst eller uppvärmning av dagens måltid är exempel på väntande stunder då jag planerar framtiden. På väg till kontoret i en smockfull spårvagn sitter jag och ser mig omkring på alla som är på väg till dagens stora aktivitet. Alla är på väg till arbetet, vissa kanske till sitt drömjobb och andra till platsen som möjliggör mat på bordet och betald hyra.

Att få varje dag att räknas, att leva som om den vore ens sista, att fånga möjligheter och det underbart härligt uttjatade carpe diem har vi hört många gånger. Att vi alla har hört det och i vissa stunder även tappert försökt att ge oss på att leva i enlighet med detta tror jag att var och en kan skriva under på. Vi är där och tar på oss de röda ta-tag-i-drömmen-handskarna i några stolta sekunder innan rondens mästerskapsmedalj går till mañana-tänket. 

Vi föreläser om juridik och om att skapa ett mod att våga vara sitt bästa jag. Nu finns vår profil bland många kända ansikten på den fantastiska sidan kvinnligatalare.se.

Gå in och boka oss redan idag för nästa inspirationsdag, konferens eller kickoff .

Drabbad av svåra trauman med allt vad det innebär slits man mellan hopp och förtvivlan, sorg och glädje utan att kunna förklara eller försvara sin situation. Den efterlevande livskvaliteten utgörs av höga berg och djupa dalar och trots all önskan om att livet skall gå vidare är det betydligt lättare sagt än gjort. Förutom att överleva tvingas man till kamp för eventuella rättigheter till ekonomisk kompensation, den egentliga detaljen i sammanhanget när felbehandling inom vården är ett faktum.